2018

Meditation och din hjärna

Alla som har provat meditation någon gång vet att trots svårigheterna att behålla fokus är känslan efter en session alltid överväldigande lugnande och stärkande. Det är inte på något vis lätt att meditera och det tar mycket övning innan man har stärkt sinnet nog för att kunna koppla bort allt omkring en; middagsplaner; telefonsamtal; arbetsuppgifter och bara fokusera på andningen i nuet. Det är först när man försökt flera gånger, misslyckats, försökt igen, och plötsligt börjat märka hur man gör små, små framsteg varje gång, som man inser att meditation är ren och skär hjärngympa.

Precis som en matematiker eller schackspelare hela tiden övar och utvecklar hjärnan på samma sätt som en idrottare förbättrar sin fysiska kondition eller styrka genom träning, fungerar också koncentrationsövningarna under meditation. Vi tränar alltså hjärnan när vi med vilja och övertygelse fokuserar på en och samma sak under en lång tid. Vi skärper sinnet, uppfattar saker skarpare och lär oss samtidigt behålla koncentrationen på det vi sysslar med i nuet när vi mediterar. Detta är på inget vis enkelt och precis som löparen kan springa längre och längre efter ett par veckors regelbunden träning, kan en meditatör fokusera i längre perioder genom träning. Om fler människor kände till meditationens positiva påverkan på hjärnan hade säkerligen både skolor, universitet och arbetsplatser infört en obligatorisk timme av meditation vid starten på dagen.

Munkar som försökskaniner

Studierna av meditationens påverkan på hjärnan började 2008 med ett experiment där munkar som mediterat avsevärt stora delar av sina liv placerades i en MRI-skanner under tre timmar. Under tiden som munkarna befann sig där inne mediterade de i olika former och en analys kunde fastställa att munkarna har en ovanlig plasticitet i hjärna, både under meditation och därefter. Dessa extra hjärnvågor bidrar till koncentration, minneslagring och inlärning och munkarnas höga nivå bestod även under tiden som de sov, på en sådan nivå som en icke mediterande människa bara kan bibehålla under tiden som de faktiskt sysslar aktivt med problemlösning. Utöver dessa spännande insikter kunde man också se en förstoring av vänstra pre-frontala kortex, en del av hjärnan som hindrar uppkomsten av olyckliga känslor, sorg och stress.

Man måste inte vara munk

Hur spännande dessa fynden än är kanske man känner en viss uppgivenhet som vardagsmediatör. De flesta av oss har inte möjligheten att meditera tiotusentals timmar under en livstid, kanske knappt en timme om dagen för oss vanliga dödliga. Då kan vi lugna dig genom att berätta att nya studier också visar att förändringarna i hjärnan börjar ske efter en väldigt kort tid av regelbunden meditation. Redan efter två månader började hippocampus tätna och växa sig större, precis så som hos munkarnas plastiska hjärna. Även om man bortser från lugnet och lyckan man känner efter en stund i meditation har alltså dessa övningar stor inverkan på de delar av hjärnan som påverkar vår reella kapacitet. Hade fler institutioner och auktoriteter tagit detta till sig hade vi alltså kunna öka produktiviteten, kapaciteten, förståelse och sympati på en och samma gång – vem vill inte jobba på en sådan arbetsplats? Utöver detta sänker meditationen stressnivån vilket fungerar som ännu en bidragande faktor till människors personliga lycka. Hur skulle ett samhälle se ut där meditation var obligatoriskt i skolan? Detta hade vi gärna velat veta!

Du kanske också gillar